Utelämnat har/hade

Med hjälp av har (presens) och hade (preteritum) kan man visa att något har hänt före nutid (present perfekt) eller att något hade hänt före en tidpunkt i det förflutna (preteritum perfekt).

Man gör detta genom att kombinera har och hade med verbets supinumform:

Jag har ätit frukost.

Jag hade ätit frukost.

Mer om detta under Svenskans tempus.

I både tal och skrift kan man se meningar där supinumformen används utan har eller hade. Detta förvånar många. Här är ett exempel:

Han berättade att han jobbat där i tio år.

Detta är helt korrekt, men det funkar inte alltid.

Då kan man utelämna har och hade

Har och hade kan utelämnas när de står i bisatser men inte när de står i huvudsatser.

Hon har jobbat där i tio år.
Hon jobbat där i tio år.

Jag vet att hon har jobbat där i tio år.
Jag vet att hon jobbat där i tio år.

Jag träffade en person som hade jobbat där i tio år.
Jag träffade en person som jobbat där i tio år.

Detta är inte fel eller slarvigt utan alldeles korrekt svenska. Förr var det vanligast i formella texter, men numera är det vanligt även i informella texter och i tal.


Taggar: verb, grammatik, bisatser, tempus, hjälpverb

Vad vill du lära dig om nu?