Bör eller borde?

Bör och borde är presens och preteritum av verbet böra. De används ofta för att uttrycka rekommendationer och gissningar.

Form Böjning
Infinitiv (grundform) böra
Presens bör
Preteritum borde
Supinum bort

Bör och borde är lite speciella, för de används inte bara för att uttrycka olika tempus. De används också för att uttrycka olika grad. Om man byter ut bör mot borde i en mening, blir rekommendationen eller gissningen inte lika stark.

Grundformen böra och supinumformen bort används mycket sällan. I vardagligt tal låter de onaturliga.

I rekommendationer

Bör används för att uttrycka att något är lämpligt. Det är en direkt och stark rekommendation eller uppmuntran.

Exempel:

Rekommenderad dos bör inte överstigas.

Man bör inte åka till kontoret om man är sjuk.

Borde uttrycker i stället en mjukare rekommendation eller bara att något är önskvärt. Det kan också vara en vänlig uppmaning.

Exempel:

Vi borde träffas oftare!

Du borde be din vän om hjälp.

För att uttrycka att något hade varit lämpligt i dåtiden, kan du använda borde tillsammans med ha.

Exempel:

Vi borde ha ätit innan vi åkte.

Om du använder bör i samma mening ändras betydelsen till att uttrycka en gissning i stället. Mer om det i nu.

I gissningar

Både bör och borde kan också användas för att uttrycka gissningar, alltså att man tror något.

Exempel:

Vi bör/borde vara framme snart.
≈ Jag tror att vi är framme snart.

Du bör/borde ha sett oss på vägen in.
≈ Jag tror att de såg oss på vägen in.

Bör eller ska?

Ibland kan bör och ska likna varandra. I dessa fall handlar bör ofta om vad som är lämpligt, medan ska handlar om tvång eller förpliktelse.

Exempel:

Du bör inte lämna hunden ensam längre än fem timmar.
≈ Det är inte lämpligt att lämna hunden ensam längre än fem timmar.

Du ska inte lämna hunden ensam längre än fem timmar.
≈ Du får inte lämna inte hunden längre än fem timmar.


Taggar: ordval, verb, hjälpverb

Vad vill du lära dig om nu?