Godkänna, godta eller acceptera?
Verben godkänna, godta och acceptera används alla ganska ofta i svenska språket, men de har olika betydelser och användningsområden. Här går jag igenom skillnaderna mellan dem med exempel för att tydliggöra hur de kan användas i olika sammanhang.
Godkänna
När man godkänner något, bedömer man att det är tillräckligt bra. Vanligtvis är det utifrån bestämda krav. Den som godkänner är ofta en myndighet eller någon annan officiell instans. Ordet är alltså vanligt i officiella sammanhang.
Ofta godkänner man
- avtal
- förslag
- prestationer (till exempel prov, inlämningsuppgifter)
- personer (efter prov)
- ursäkter, bevis.
Exempel:
Riksdagen har inte godkänt lagförslaget.
Domarna godkände inte friidrottarens hopp.
Blev du godkänd på matteprovet?
Godta
När man godtar något, accepterar man det och är nöjd med det. Ordet är ofta utbytbart med acceptera.
Ofta godtar man
- avtal
- förslag
- personer (synonymt med acceptera, men inte med godkänna)
- ursäkter, förklaringar.
Exempel:
Chefen ville inte godta min förklaring.
Hans föräldrar har inte godtagit henne som sin svärdotter.
Godkänna eller godta personer
När man godkänner en person, ger man personen godkänt betyg efter något slags prov eller prövning.
När man godtar en person, uttrycker man att personen är tillräckligt bra, att personen duger. Det kan vara både genom ord och handling.
Acceptera
När man accepterar något, säger man att man tycker att det är tillräckligt bra. Man går med på det. Det kan också innebära att man säger ja till något eller någon.
Ofta accepterar man
- avtal
- förslag
- personer (synonymt med godta, men inte med godkänna)
- ursäkter, förklaringar.
Exempel:
De anställda accepterade inte de nya lönerna.
Han blev inte accepterad på den nya skolan.
Med antydan om motvillighet
Acceptera kan ibland antyda att personen är motvillig.
Exempel:
Jag blev tvungen att acceptera beslutet.
Taggar: ordval